mandag 9. juni 2008

En god bok

Det är inte alltid the World Wide Web erbjuder god läsning, men här kan man läsa och njuta om man har tid och ro. Annars parallell-läser jag "Branting och hans tid" och "Svensk maffia".
Just Branting har jag inte hunnit så långt med eftersom språket som Nils Olof Franzén använder sig utav är så fantastiskt högtravande och sentimentalt att jag kräks lite i munnen ibland, men sväljer lydigt och fortsätter att läsa.

Jag har läst många biografier, och självklart förstår jag att man är tvungen till ett visst mått av subjektivitet, men någon måtta får det väl ändå vara. Enligt Nils Olof Franzén så var Hjalmar Branting redan som barn en Marx-citerande modig, stark, vacker beskyddare av de svaga, vilket naturligtvis är bullshit eftersom barns egon är the size of an elephant. Hjalmar hade säkert en stor empatisk känsla, det har barn, men det är lätt att ifrågasätta sanningshalten när han hyllas som Jesus i första kapitlet. Det som lockar mig mest i biografier är de mörka sidorna hos människor, de hemligheter som gör dem mångbottnade och mystiska.. Men jag ska fortsätta att läsa och inte döma ut boken på en gång, det kanske kommer riktigt smaskigt stoff. Det värsta som hitills skildrats och som kan tolkas som smaskigt är väl stackars nervklena Emeranta (mamman) som spelade piano och var kär i en annan man än Gabriel (pappan). Tänk att leva ut sina frustrationer på ett jävla piano, nervklen kan man ju bli för mindre. Trots allt skulle jag nog hellre levt med patrasket i arbetarklassen även då, i slutet av artonhundratalet. Då kunde man åtminstone ta sig en rejäl bläcka, eller gå på bordell om man var frustrerad eller olycklig.

Pondus - ja, estetisk - mjae:

"Svensk Maffia" är en underbar beskrivning av en av de största Big Boys Clubs ever - organiserad brottslighet. Jag blir som besatt och läser, maler och förundrasr över detta fenomen. Den "manliga gemenskapen", som existerar även i de mest korkade sammanhang - som dessa mc-klubbar (de har små västar, medaljer och graderade grupper :D) - med individer som knappt kan läsa. Samma struktur, men i olika former, genomsyrar alla skikt, nivåer, lager och plan på världsdagordningen - alla destruktiva konsekvenser till trots. Fantastiskt.
Men det är spännande läsning och jag kommer på mig själv med att drömma små gangsterpojkdrömmar, hur jag viner fram på min båge, untouchable.
Dessutom ger "Svensk Maffia" en viss insikt om hur Skåne faktiskt är porten till helvetet, som är Danmark.


1 kommentar:

Anonym sa...

Haha!Du är så kul!
Måste genast läsa de båda.